Lugn igen 

I Trodde jag skulle ha stora svårigheter att fånga Jack efter gårdagen, men det var inte värre än vanligt. 

En lugn skrittur i vagnen, utan utbrott och han följde högertömmen ypperligt! 

Har han bipolär eller nåt!?

Vänner igen, så här på 4 årsdagen sedan han kom till mig

Annonser

Hysterisk 

Genast fick jag äta upp att jag tyckte det inte gått katastrofdåligt på sistone. Jag tänkte att vi skulle repetera lite samling på långa tyglar för att underlätta samlingen i vagn. 

Vi kom inte till svängen av gårdsplanen ens innan Jack blev hysterisk. Jag ville bara att han skulle flytta lite åt höger. Sedan kom det en bil och jag ville ha ut honom i kanten. Trafikvettig bilförare fick vänta en bra stund medan Jack konstrade och trippade fram och tillbaka över vägen.

Lyckades få honom någorlunda lugn och vi kunde göra lite övningar, och till och med lite samlingsövningar. Men så skulle jag bara plocka upp pisken igen efteråt. Jag hade sagt till honom att stå halt, vilket han gjorde, men precis innan jag var redo att gå vidare så börjar han älga iväg. App! Stand! 

Nu blir Jack fullständigt hysterisk! Trampar på stället och åmar sig både hit och dit. Han går visserligen inte iväg för mig, eftersom jag säger till honom, men stå still går inte! Tillslut stannar han. Låter honom stå och slappna av, utan att han ska ha full koll på allt, men det tar evigheter. Då testar han att backa, tjyvbacka, ett steg i taget. Lägger försiktigt pisken på för att hindra honom. Hysterin bryter ut igen och det är bara att börja om! 
Tillslut kan vi i luciatågsfart börja röra oss framåt. Tills vi behöver invänta en lastbil. Inte fullt så hysterisk i den halten, men när vi nästan är hemma så bryter det återigen ut! Jag har ingen aning om vad som utlöste det denna gången!

Jag vet att jag brukar säga typ ”utbrott ala Jack”, dvs inte så mycket väsen egentligen. Men idag var de verkligen extrema! 

Med tårarna tryckande och muttrandes blev han utslängd i hagen igen. Ikväll var han billig! 

C+B+R=E

Det har varit mycket träningar, för många olika tränare, sista tiden. Jag erkänner att det blivit lite förvirrande. Men till dagens egna träning på stora banan så plockade jag lite bitar från olika håll och kom fram till mitt eget upplägg.

Från R tog jag med mig inställningen på tömmen, samt eftergiften i halvhalterna. Från B tog jag delarna om att Jack måste få lista ut saker själv och att han inte ska behöva ett femte ben i form av mig. Från C tog jag med mig vårt grundtänk om att Jack behöver ta kontakt något längre fram på bettet så han inte riskerar krulla ihop sig.

Det blev faktiskt riktigt bra, jag kände mig nästan nöjd. Jack försökte väl bara gå ifrån mig en handfull gånger, och böjningen till vänster lyckades vi få ordning på. Dock var väl böjningen till höger inte fullt lika bra som i söndags. Men framförallt kände jag att jag inte behövde sitta och korrigera heeeela tiden. Vi fick en arbetsro som jag uppskattade. Därmed inte sagt att jag ska sitta och åka gräddfil på vagnen, nej, men målet är ändå någonstans att han ska göra det jag ber om tills jag ber om något annat. Jag ska inte behöva tjata.

Förutom det vanliga lösgörande arbetet så gav vi oss på lite enhandsbågar, och på slutet också lite samling och ökning. Gick väl sådääär…. 

Jag fortsätter tro att vi är på rätt spår, jag måste lite grann börja släppa att det kommer gå åt h*lv*t* varje gång jag sitter upp i vagnen. Det har inte gått så extremt dåligt på sista tiden, men jag vet också att vi egentligen kan ännu lite bättre.

Ser fram emot tävlingen som är runt hörnet, för att få en bedömning på hur vi ligger till.

Förvirrad och vilse

Då är vi på sluttampen i vår intensivträningsperiod. Tyvärr blev den ju lite sönderhackad pga getingarna, men tycker ändå det varit väldigt givande. Snart vankas tävling, så får vi se om vi har gjort några framsteg eller inte.

Men vi avslutade med att åka på Holländarträning. Vetlanda ligger plötsligt fasligt långt borta, och det blev en heldag med 4h i bilen.

Jag har ju hoppat lite fram och tillbaka mellan de två, och då T sist inte riktigt visste vad vi skulle göra med Jack, så testade vi R igen. Normalt sett brukar man känna sig full av energi och motivation efter en träningshelg, men just nu känner jag mig mest förvirrad och vilsen. R skulle köpa en GPS till mig sa han :P

Ska jag summera det med något, så hänger det på de där j*vl* halvhalterna! Jag tar och tar och tar, men ger för dåligt, och när jag sedan ger, då ger jag för mycket. Jag känner att jag har noll koll på vad fasen jag sysslar med, samtidigt som jag känner att jag egentligen vet vad det är jag ska göra. Men att få teorin att funka i praktiken, det är inte det lättaste.

Under pass 1 gick vi från en ponny som låg på och vi hade en dragkamp, till en där vi faktiskt jobbade tillsammans, och Jack böjde fint genom sidorna (inte bara i halsen). Det experimenterades lite med tömmen, och jag blev genast rädd att Jack skulle börja gå bakom lod, och släppa ryggen. Men faktiskt så höll han kontakten med mig, och jag kontrollerade vid ett par tillfällen att han följde med mig ut när jag längde tömmen något. Efteråt fick vi glada hejarop från åskådarna, men jag kände inte riktigt samma glädje.

Inför pass 2 värmde jag upp enligt senaste direktiv, och jag upplevde att han var med mig och han var mjuk och fin. Men så ville jag göra en ökning, och det hände absolut ingenting. Var jag förvirrad efter första passet, så blev jag ännu mer förvirrad nu, och mot slutet så även Jack. Från att då jobbat för att få tillbaka honom, så skulle vi nu sätta tryck i honom igen. Att jag behövde ladda upp trycket något inför en ökning kan jag förstå, men jag förstod nog aldrig hur. Samlingen fick jag lite mer kläm på hur jag skulle få det att bli en samling och inte bara långsam trav.
Ett ögonblick av eufori skedde när vi gick direkt från en samlad trav till en ökad trav. Jag riktigt såg hur rumpan på Jack sjönk ner och kände trycket i vagnen när han drog iväg! Tyvärr regnade det andra passet, så jag hade inte kameran igång, hade varit guld värt att få på film! Regnskydd får införskaffas snarast!

Vi borde avbrutit övningen strax därefter, för sen gick det mest utför… Det blev för mycket för Jack. Avslutade med en dubbel enhandsbåge inför stundande dressyrprogram, bara för att jag skulle få lite direktiv. Jag vet ju egentligen att om grunderna sitter, så funkar det också.

Nu har jag massor att fundera på, och iaf en film att studera. Hur gör man egentligen en halvhalt?

Kärleksfullt

Lördagen var en helt underbar dag! Allt gick i ett rosa skimmer, och när jag var ute och skrittade Jack visade sig kvällssolen från sin allra bästa sida! Satt där och kände mig väldigt lyckligt lottad!

Jag är ju egentligen inte mycket för rosa :P men däremot rött. På EM fyndade jag röda hjälmar till när vi kör maraton. VG1 godkända och en bit tyngre än jag är van vid, men även om jag blir lite trött i dagsläget så tror jag det blir nyttigare för mig i längden att hålla huvudet mer på skaft.

Det tar sig… 

Igår for vi till en ridbana, en relativt stor sådan, med ganska bra underlag för körning. Det ĺär nog bli fler gånger har jag en känsla av. 

Dags att öva på det mästaren visade oss. Det gick ju inte på 20 minuter som för honom, men det blev iaf bättre! 

Före-bilder: ”Motorbiking” 

Jack tycker att jag är jobbig när jag kommer åt honom och svarade med att bli tung i handen. Suck, jag kommer aldrig kunna köra på två fingrar! Men jag försökte hålla mig lugn, gasade han iväg så la vi en volt. Det blev volt på volt på volt. Pisken på yttern, in med rumpan, böja i revbenen, inte i halsen. Jag ska fortfarande ana spännet på ytter sida av huvudlaget. Det var riktigt nyttigt att titta på filmen efteråt, hinna analysera lite mer i lugn och ro. 

Vänster varv var något lättare, det tog bara en halv evighet i förhållande till höger :P Nä, men det var alltid något läge där Jack ville titta åt fel håll… Däremellan gick det rätt fint. Höger däremot fick jag kämpa, och kämpa, och kämpa. Jag vet att B sa att jag skulle hålla mig till ett varv i taget tills Jack listade ut det, men jag avslutade med några varvbyten, och faktiskt så blev det lite bättre. 

Efter-bild: Lite svårt att se huvudlaget för all man, men rumpan i mitten :)

Det enda som ”grämer” mig var fördelningen på tömmen, jag skulle ju köra främst med yttertöm, men jag tyckte jag fick jobba frenetiskt med innern för att ens få ett uns av böjning. 

Nöjd för dagen, framförallt med att ruscherna nästa än helt försvann. Nu är det bara att kämpa vidare!

Urladdning 

Sagt och gjort, igår drog vi ut på en långtur i skogen. Vi fick sällskap av nyinflyttad körentusiast, och där med också lite extra last.

Jack höll sig ganska sansad till en början, men när jag ville kräva lite av honom så började han studsa. Så jag gav honom möjligheten att bränna lite energi i en ösgalopp. Sen vart det hopp och studs mer eller mindre resten av turen. Han lugnade sig något av skritten mitt på, då var det väldigt få hopp. Men sen fick han galoppera igen, mest för att jag tyckte det var roligt :P och sen var det konstant hopp och studs nästan hela vägen hem. Jag tänkte att han kanske skulle tröttna på att gå i samlad galopp förr eller senare, men nädå, det gick finfint sa han :P

Positivt för dagen var ändå att han lätt kom tillbaka efter galoppen när jag bad honom.

Kul med lattjolajbans, men nu kan jag inte skjuta upp övningarna vi fick med oss längre.

the Horse World of Carro

Hört och hänt i hästvärlden

Blogg

När du vilar tränar dina konkurrenter

Ponnymamman

När du vilar tränar dina konkurrenter

#ridfroken blog

När du vilar tränar dina konkurrenter

Divorce your horse

När du vilar tränar dina konkurrenter

Team Racking

När du vilar tränar dina konkurrenter

Johan Dengg

När du vilar tränar dina konkurrenter

LindaWigren blog

När du vilar tränar dina konkurrenter

Emmashastar blog

När du vilar tränar dina konkurrenter

teamcurious

När du vilar tränar dina konkurrenter

%d bloggare gillar detta: